Johan Von Schreeb Sjuk – Kirurg, professor och chef för Center for Health Crises; leder även forskargruppen Global Disaster Medicine – Health Needs and Response.Institutionen för internationell hälsa Professor, specialiserad på katastrofmedicin över hela världen. Global Disaster Medicine – Health Needs and Response är en forskargrupp som jag leder, och jag är chef för Center for Health Crises.
Organisationen är ett WHO-samverkanscenter som erbjuder kurser i katastrofmedicin och traumabehandling för underbetjänade områden, förutom att göra forskning och låna ut hjälp till policyutveckling. Vi hjälpte till att etablera Världshälsoorganisationens (WHO) koncept för Emergency Medical Teams (EMT) och skrev flera grundläggande publikationer.
Jag är en läkare som är specialiserad på allmän kirurgi, och jag har arbetat som volontär hos Läkare Utan Gränser (MSF) sedan 1989, när jag åkte på min första fältmission. För Världshälsoorganisationen samordnade jag akutsjukvården under ebolautbrottet 2014 i Sierra Leone.
Medan jag arbetade för WHO gav jag traumavårdsstöd i Mosul 2016–17, traumavårdsutbildning i Donetsk, östra Ukraina 2017 och traumavårdsutbildning i Jemen 2018. Allt eftersom covid-19-epidemin har utvecklats har jag informerat Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting om katastrofmedicin.
Efter explosionen och detonationen i Beirut orsakad av covid-19 skickade Världshälsoorganisationen mig dit som EMT-koordinator i augusti 2020. Jag stannade där i fem månader. 2021 stannade jag kvar som WHO-anhängare i Libanon och gav utbildning i hantering av massolyckor i Irak.
Under månaderna mars och april 2022 fungerade jag som koordinator för internationella akutmedicinska team på utstationering till Världshälsoorganisationen i Ukraina. Jag hjälpte till att grunda Läkare Utan Gränsers svenska avdelning, där jag var president i sju år. Jag har också suttit i styrelsen för Läkare Utan Gränsers avdelningar i Belgien och Hongkong.
“Katastrofdoktorn” publicerades 2015 av Brombergs förlag och bygger på mina verkliga erfarenheter som akutläkare. Som expert på katastrofmedicin intervjuas jag ofta för media. Det konstnärsdrivna galleriet Candyland, som jag är medlem i, upptar också en betydande del av min tid.
Sammanfattning av studien
Studiens övergripande mål är att stärka internationella insatser för att hjälpa dem som drabbats av naturkatastrofer. Dessutom undersöker mina studier hur katastrofernas karaktär och svårighetsgrad påverkar de hälsoproblem som måste åtgärdas.
Mitt team utvärderar också prediktionsmodeller för tidig traumadödlighet och undersöker de bästa sätten att tillhandahålla traumavård i situationer med begränsade resurser. Vi analyserar också sjukvårdens katastrofsäkerhet. För en komplett lista över citat, klicka här.
Lärarens exempelarbete
Programmet Global catastrophe Medicine: Health Needs and Response erbjuder ett antal kurser som inkluderar ämnen som skadehantering och vård av katastrofoffer. De kliniska och offentliga delarna av katastrofhantering med begränsade resurser lärs ut i kurserna.
Det finns en tvåårig kurs kallad “Public Health in Disasters” som ges under Erasmus Mundus-programmet i samarbete med två europeiska universitet. Det finns en valbar kurs med titeln “folkhälsorespons vid katastrofer” som kan tas på egen hand för 20 ECTs.
En två veckor lång valbar kurs (SVK) i “katastrofmedicin” är tillgänglig för läkarstudenter varje termin. Volontärer som vill arbeta med Läkare Utan Gränser (MSF) kan gå en 9-veckorskurs i humanitärt bistånd.Johan von Schreeb om faran med att göra egna investeringar: “Kan förvärra läget.”
För svenska läkare som är intresserade av att specialisera sig inom akutmedicin ger vi specialiserad utbildning. Organisationen betalar för klasser och tar emot projekt genom KI-lärande. Vi planerar att lansera dessa covid-19-specifika onlineutbildningsmoduler under 2020.
Det har varit cirka 160 000 elever inskrivna i kurserna. Vi har skapat simulatorer som ViTrieEX (Virtual Triage Exercise) och AnTriEx (Analouge Triage Exercise) och kör utbildningar i massolyckshantering. Förutom Irak och Jemen har vi även levererat utbildningar i Kambodja, Libanon och Ukraina.
Med mottot “Goda intentioner räcker inte” sänds WHO:s a-team för att agera som “first responder” i kristider. Krisen har belyst många problem med privata hälso- och sjukvårdsinitiativ i Ukraina, som noterats av Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin.
Det är ett naturligt svar att vilja hjälpa till, men man måste tänka bortom den omedelbara situationen, säger han. Johan von Schreeb har arbetat i exotiska katastrofala miljöer. Han praktiserar kirurgi i botten och var med och startade organisationen Svenska Läkare utan gränser 1993.
Nu leder han det nyinrättade Health Crises Center vid Sveriges Karolinska Institutet. Han har blivit ombedd att samordna internationella hjälpinsatser i Ukraina för WHO:s redovisning och väntar bara på grönt ljus för att gå ombord på ett plan.Samtidigt som stora internationella investeringar har gjorts har flera privata initiativ för att hjälpa saken också dykt upp.
Det rör Johan Schreeb som varnar för att läkare som överger sina tjänster i Ukraina kan förvärra förhållandena där.Han minns Balkankonflikten på 1990-talet, när hjälpmedel äntligen luftades in från Europa och resten av världen: halvtablettkart utan text eller mediciner där bäst-före-datumet hade passerat.
Det var en formidabel utmaning för Frontier Medical Practitioners ; vi arbetade med flera projekt där vi var tvungna att sätta upp infrastruktur för att få in icke-inhemska läkemedel, som Johan von Schreeb uttryckte det.Men det är en hårfin balansgång, säger han, för ingen vill medvetet “ta kul” i solidaritet.
Istället är det viktigt att kanalisera god vilja mot etablerade organisationer som har arbetat i katastrofer tidigare och förstå omfattningen av problemet. Det bästa man kan göra är att spara pengar, men om en läkare vill göra något mer personligt bör han eller hon försöka stärka relationerna med sjukhusen och föreställa sig vilken typ av hjälp de behöver.
En höftplastik i titan gör kanske inte så mycket nytta på platsen för en katastrof, men den kan låta dig få kontakt med dina svenska medarbetare via telemedicin. Dessutom, enligt Johan von Schreeb, tenderar läkare med klara sinnen att fokusera för mycket på sjukdomar och skador.
Inte sjukdomar, utan brist på grundläggande förnödenheter orsakar just nu störst oro i Mariupol, Ukraina. Sjukdom är meningslös i frånvaro av mat, dryck och vatten. Jag säger ofta till unga läkare att jag utbildar mig i katastrofmedicin att kyrkan kan behöva tillhandahålla spoltoaletter, eftersom det kan vara det som i slutändan hjälper mest.
WHO har nyligen gjort ansträngningar för att förbättra biståndsprogram för att säkerställa att de är så effektiva som möjligt. Den avgörande faktorn var jordbävningen i Haiti 2010, då det blev helt klart att mer resurser borde avsättas för att ge hjälp till behövande.
På den tiden var det både många och få medicinska initiativ som gjordes. Vissa läkare hade i princip bara fyllt på med några väsentliga saker som handskar och gasväv och var redo att börja arbeta. Som svar på de svåra omständigheterna i Haiti samordnade Världshälsoorganisationen (WHO) ett världsomspännande nätverk av “nödmedicinska team.”
Det finns för närvarande fem sådana team som arbetar enligt WHO-godkända bästa praxis. De är välutbildade och självförsörjande nog att slippa beskatta det lokala ekosystemet. För att goda avsikter ska ge goda resultat krävs mycket eftertanke, som Johan von Schreeb uttrycker det.
Men trots sina reservationer mot att hoppa in i biståndsarbete så fort krisen börjar, stöder han vissa svenska privata biståndsinitiativ. Men sedan handlar det om att känna rätt personer, att vara inläst i landets sjukvård, att förstå språket och kulturen , och att kunna förespråka för dina egna behov.
Då är det en helt annan historia. Ingen har dock laglig rätt att återvända till Ukraina för medicinsk behandling. Ändå besitter man en hel del makt.Innan du packar ihop campingutrustningen är säkerhet en annan faktor att ta hänsyn till. Svenska UD utfärdade en exitrådgivning för ukrainare i mitten av februari.
I en remiss till Läkartidningen skriver UD:s pressjour att detta inte utgör ett direkt reseförbud, utan snarare sänder “en stark signal” om att den svenska ambassaden eller UD har ytterst begränsade resurser att bistå svenskar som för närvarande är bosatta i Land.
De svenskar som trots detta väljer att besöka Ukraina bär ett tungt personligt ansvar. Presstjänsten skriver också att det finns en förståelse för att det finns en stor vilja att hjälpa till, men understryker att det är fullskaligt krig: »Det är förenat med livsfarlig risk att resa på den här sträckan till Ukraina.
Greve Johan von Schreeb
Nyhetsartiklar, TV-klipp och lovord för Johan von Schreeb har sammanställts på ett bekvämt ställe för ditt tittarnöje. Katastrofexperten Johan von Schreeb i Ukraina: “Ett stort trauma”De gillar dock inte att höra det.Dessa resurser kan användas utan kostnad för dig.
DATUM: 29 MARS 2022 UPDATEDRADPUBLICERAD, 29 MARS 2022
Johan von Schreeb, den katastrofala läkaren, anländer först till Lviv, Ukraina. Han ser ett antal problem i det krigshärjade landet, inklusive brist på grundläggande service, utbredd sjukdom och barn som har traumatiserats. Han säger att det är ett enormt trauma som människor har genomlevt.
Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin, har skickats till Ukraina av Världshälsoorganisationen för att samordna medicinska insatser där. Det finns många goda avsikter. Global solidaritet är tillgänglig. Men en betydande utmaning ligger framför oss.
