Lucas Raymond Pappa – När kompisarna kom över kunde det bli väldigt pinsamt. RAYMON LUCAS Lucas Raymond fick alla möjligheter att lyckas, men det var hans eget beslut att satsa på en karriär som hockeyspelare. Så utvecklas den största forwarden inom svensk ishockey. Något sådant har aldrig hänt i vår familj, mamma säger hejdå.
Nu, i ett långt reportage för JVM, berättar SportExpress historien om 18-årige juniormästerskapsässen Lucas Raymond. Den skramlande skree i beten är ett mjukt mål som är lätt att rycka tillsammans med. Cecilia “Cia” Wosse Raymond beskriver sitt barn, och hon gör det med outgrundlig kärlek.
Han är bara en normal, snäll kille. Ursprunglig tanke, ocks. Det är det som formar honom till den han är idag. Jag känner en stor stolthet över honom. Speciellt när jag tänker på det arbete han har gjort från sin ungdom till idag. Det har aldrig varit några problem där. Han bara rycker upp. Jag menar, allvarligt talat, det är imponerande.
Och vi har aldrig behövt lita på honom för någonting. Han har vetat om vad han vill göra från första stund. Lucas, 3, från Raymonds familj, är avbildad på ett fotografi med lockigt, blont hår klädd i en blommock.
Under en bråkdels sekund stirrar han rakt in i kamerans lins innan han letar efter blomman nära hans fötter. Jag hade alltid en klubba i handen, oftast en innebandyklubba och en boll. Om jag gick kunde jag se min bror spela fotboll, eller så kunde vi shoppa och göra lite affärer på Ica.
Så länge han kan minnas har han ansett sig vara sin bror. Det är Hugo, som är tre år äldre. Sedan jag var liten har han varit min idol. Ändå håller jag ögonen på honom, säger Lucas med ett varmt sken i rösten. Det har varit en ständig konkurrens mellan bröderna, som det är i så många andra symbiotiska relationer.
Ålder har aldrig varit ett problem, däremot. Vi har haft en enorm konkurrens mellan oss själva, och jag tror att det har hjälpt oss båda att växa enormt. Hugo spelar ishockey för Göteborgs Ishockeyklubb, men han bänkades för några år sedan på grund av elitistisk betting.
Vi älskar underhållning. Ja, jag är en före detta. Vi njuter av vattenskidor, vindsurfing och mycket golf från killarna. Trots sin ovilja att spela mycket är Lucas en skicklig golfspelare. Det finns ett fysiskt ögonblick i hans kropp som gör honom lätt för sig själv oavsett aktivitet, så säger “Cia”.
Lucas kan ha valt en annan sport, som fotboll. Fram tills han var 12 eller 13 spelade han rgryte, ofta känd som IS. Hans röst var anmärkningsvärd från en tidig ålder. Jag försöker att inte tänka för mycket när jag spelar, föredrar att istället lita på magkänslan. Att försöka läsa en bok och sedan använda det man lär sig av den. Det finns saker jag vill förändra, och jag tror fortfarande att jag kan ta fler risker och vara mer modig. Om jag vill fortsätta utvecklas måste jag förbättra inte bara de saker jag redan är bra på, utan också på de jag inte är.
Jag tror att det är möjligt att utveckla färdigheter i en mängd olika sporter och bli mer atletisk överlag, men att mycket förbättring kommer från konsekvent hårt arbete över tid. Även om många spelare kan verka som modersmål, är det faktiskt mycket hårt arbete involverat. Men när jag var äldre såg jag det inte som träning eftersom det bara var så roligt.
Ja! Hockey har alltid varit min favoritsport, både när jag var liten och nu. Få gå på herrarnas kning före och efter träningspass, eller spela hockey på isbanan. Jag visste att det var träning, men jag gjorde det aldrig av den anledningen. Ordet “kul” dyker upp i samtal med Lucas och “Cia” hela tiden.
Det var oundvikligt eftersom vi alltid har varit idrottare i hjärtat. Det har aldrig funnits några gangsters i vår familj hittills. Den har utvecklats av sig själv. Det är inga svårigheter. Det ska bli kul. Lucas provade också en mängd olika sporter.
När tillfället dök upp anmälde han sig till en simhoppklass på Valhalla i Göteborg. Efter en kvart tyckte han att det var konstigt att de inte hade hoppat särskilt högt upp; trots allt kunde de inte ha duckat från tian, så han sa “Cia” eftersom samma skratte gick sönder igen.
Vi var övertygade om att om han började en klass eller en aktivitet så skulle han fullfölja den. Även om Lucas Raymonds hockeykarriär precis har börjat är det lätt att tappa koll på hans framsteg. Han har spelat i en VM-final, blivit uttagen som den femte totalspelaren i NHL-draften och är för närvarande inne på sin tredje säsong med Frölundas A-liga.
Vägen hit har präglats av en djup kärlek till sport, men Raymonds uppväxt gav honom också de verktyg han behövde för att bli en av landets mest skickliga talare. Sedan sin första skridskoskär har han haft tillgång till de banbrytande verktyg han behöver från Frölunda, Sveriges främsta talangfabrik. Familjens stöd har varit extraordinärt, och som nämnts tidigare är “Cia”-mamma expert på nästan allt.
Jag vet att det kommer att skötas för mamma håller noga koll på budgeten. Men samtidigt måste man få sig själv, sa Lucas med ett litet morrande. Det är avgörande att nå din fulla potential som hockeyspelare innan slutspelet börjar.
Ja, upp och ner. Det har varit ganska användbart, även om du inte hade förutsett det resultatet. Än idag mår jag alltid bra och slutar med rätt saker. Jag har lärt mig mycket i efterhand och till och med fått lite kunskap från erfarenheten.
Mamma kan inte laga mat resten av livet, så jag har lärt mig den hårda vägen vad man ska äta och vad man inte ska äta. Att noggrant övervägande krävs. Vi båda njuter av god mat samtidigt. Oavsett hur många år som har gått måste man lära sig att lägga sina olikheter åt sidan.
Vid vilken ålder började du diskutera kost och träning för första gången? Och hur betydelsefull var din mamma för dig under uppväxten? Jag är Jättestor. Den ekonomiska bördan är ganska liten. Mina föräldrar och min storebror har alltid funnits där för mig när jag behövt dem. Att få tillbaka en del av dina utgifter är bara en bonus. Ingen har någonsin suttit och pratat om pengar förrän han eller hon har lärt sig den hårda vägen.
Ja, jag försökte, men som jag ofta säger, det är tufft att vara proffs i sitt eget land. Hon var tvungen att skrika innan hennes telefon började ringa igen. – Våra barn har fått lära sig rätt kost från tidig ålder.Och självklart kommer du att behöva mer av vissa saker baserat på hur och vad du tränar för. Målet har alltid varit att skapa hela människor som är fyllda av solsken.
Ärligt talat tänkte vi aldrig så mycket på när de var yngre. Det var kul, så de tränade på det. Det var det roligaste de någonsin sett. Att spela hockey, fotboll och andra sporter. När Lucas nådde den ålder då mer försiktighet måste tas med kost och träning för att ställa in sig på framgång, arbetade han redan för ett fantastiskt företag som Frölunda.
Där får man all hjälp man vill ha. Såvitt jag kan minnas var maten i den restaurangen inte ens hundra procent rabatt. Samma sak gäller i klassrummet. När maten är smaklös, fet och överbelastad med grönsaker. Du måste motivera barn att äta hälsosam mat. Om det inte smakar bra, kan de ta till snabbmat som inte gör dem bra.
Vi ansträngde oss för att undvika halvvägsfabriken. Det har alltid varit sed att duka med mat först. Den ska vara enhetlig och kostnadskurvan ger en solid utgångspunkt. De satte sig ner och stirrade på taliten och undrade: “Vad är det här?” Men den har inte nått några extrema nivåer av fanatism. Sötpotatis är ett exempel, det kommer upp hos oss tidigt. Barn har lärt sig att ha tålamod när de har blivit äldre, men i övrigt har livet varit lugnt och fridfullt.
I ärlighetens namn, nej. Lucas är inget fan av grönsaks nu; han var aldrig. Sallad, tomater och gurka var aldrig Lucas favoriter, men andra livsmedel som bär och meloner har tagit deras plats. Då var vi inte onormala eller för strikta föräldrar. Det har äntligen gått upp för dem, och de blir arga över det. De gillar all sorts mat. Vår tumregel är att alla måste äta det som serveras, snarare än att göra anspråk på tre separata tallrikar. Det har inte blivit några negativa konsekvenser.
