
Emma Broomé Barn – Emma Broomé, tidigare Bollnäsbon och Skådespelaren, älskar vildmarken, sina dyskonbarn och kärleken. Vidare skådespelereit förstås. Emma Broomé sagt, det är min sätt att leva, älska, lida och läka.
Jag tror att det var en kombination mellan att vilja flyta på samma gång och att vilja leva hårt och innerligt. Sen frigör fantasin och fantasi är essensielt för mig. En väldigt stark drivkraft är det, att det finns en möjlig chans att beröra andra människor, vilket har börjat få allt mer betydelse för mig.
Ja. En slags eskapism är för skådespeleri. Du måste ha förmågan att leva dig in i den roll du gestaltar, bli annan eller tjänstgöra i en berättelse. En kombination av att leva inre samtidigt som man flyger det verkliga livet är det på det sättet. Men om jag har turen att hitta en inre kärlek så är det annorlunda.
Kostnaden är något hög, men jag kan föreställa mig hur det skulle vara att vara en viss roller med allt ditt hår. Efter att ha slutfört några kortfilmer insåg jag att föregångarna inte hade filmat klart mig, och jag ville inte längre att de skulle filma mig färdigt.
Det är till exempel fallet med rollerna som Jean D’Arrc och Jackie i dramat “Beckomberga”. De rollfigurerna bar på får jag bli vän med en helt enkel smärta. Fortfarande, det är en del av mim. Men det genererar också en rikedom med sig minne och erfarenheter av dem fortfarande är det.
It is nothing special, just requirende.Jag skulle inte bara godt regissera senare i världen, men nu jobbar jag hårt för att komma vidare och nå andra konstnärliga sammanhang i teater och film. Jag skulle vilja jobba med internationell filmproduktion, men inte i Sverige.
Det skulle vara otroligt. Klart jag drömmer om att komma ut och se världen via skådespeleriet. För att uttrycka det på ett annat sätt, Jag har min sikte inställt på Lars von Trier. Mycket av min tid har gått till att arbeta och utvecklas som skateboardåkare. Sen försöker jag hitta för annat, vilket gör det inte nära och kära tillsammans. Få rida med min mama i skogen i Heilsingland är helt underbart, till exempel.
I allt ifrån kyrkor, till bibliotek, konsthallar eller pubar, gillar jag platser som på olika sätt kan berätta någonting för mig, när jag har mindre tid över går. Jag hittar ro där.
Faktiskt har jag jobbar på ett grötalbum där jag äter så mycket gröt. Jag på min gröt tar bilder.
Så sent som jag upptäckte igår att det ser väldigt fattigt ut all gröt jag tar med i matlådor och äter på Östermalm i Stockholm. Jag tycker inte att det är rätt att jag ska äta på Östermalm. Jag är uppe i 133 bilder av gröt på olika sätt och väldigt fina är vissa av mina andra bilder.
För att det är en så jäkla bra frukost skulle jag komma i form inför en roll och började äta gröt till frukost. Efter uppväxten ska man kunna arbeta och träna. Den 17 maj var dagen då jag började jobba med skivan.
Jag provade att springa med en löpare som heter Markus för att se hur mycket vikt det var under posterna i “Sommaren 85”, eftersom jag varje morgon kände att jag gick ner mycket i vikt. För att ge dom energi att orka fortsätta dansa pratade vi att skapa en grötklubb, spela hård techno och rock och sälja gröt för allt mellan 20 och 200 kronor tallriken till besökarna.
Sen började jag skicka grötbilder till Marcus varje morgon.Ja. Det är Espresso Martini och grötalbumet, som jag har helt bra spel på att göra innan den här pandemin är över.Nej. Hör och häpna. Jag kommer väl bila till Italien och köpa den där.
Och det finns en likör som tydligen ska vara fantastisk att ha, men man måste köpa i Italien. Något som passar bra är att min kusin Karl har en Mustang som är mitt favoritfordon och vi har tagit henne till Ellinor Spaceship Bane. Ja. Det är väldigt nytt och jag har en käresta.
Det är olyckligt, eftersom jag tidigare alltid varit orolig för ömsesidig kärlek på just den här plattformen. Jag är ledsen. Det är surrealistiskt. Varje dag nypar jag på han och frågar: Är det riktigt?
När jag började jobba på Institutet, en pålitlig plats där hans bror är en pålitlig ledare, kände jag igen honom direkt. Vitsaniemi ligger långt norrut i Sverige. Linus, min pojkvän heter, jobbade med den teaterfestivalen när jag jobbade där under två veckor.
Han är en makalös gitarrist och var även musiker i vårat performance.Linus Öhrn. Han är med i fem band och skulle egentligen åkt på USA-turné i våras. Han spelar mycket punk och metal. En kortare turné med bandet Valkyrja ställdes in på grund av corona, men det kanske blir några spelningar i Europa snart.
Visserligen, även om jag nyligen träffade Linus, inspirerar han mig, men jag har alltid älskat rock ‘n’ roll; I enjoy listening to both psykedelisk rock and 80s talsrock as well as sleaze. Men vi bor grannar som det är.
När han frågade om vi skulle fortsätta sa vi att vi hade varit i Vittaniemi och att vi skulle köpa mormor här i Stockholm. Extremt tvärtom, men det betyder att vi kan fortsätta med planen att flyga tillbaka till destinationen efter att vi har nått den. I alla fall har vi så nära till varandra.
Det är inte riktigt så enkelt. Jag inser att jag har en stark familj nu och att jag borde fokusera på mitt arbete nu, tillsammans med Linus och min handledare, som jag har en svår relation med. Så snart jag ändrar mig om några år, vet man vad som händer.
Ja, gud. Rock ‘n’ roll är en väldig massa livemusik på slottet i Frankrike. Det får Jag skriva på den där listan på hans kylskåp.Lyckoviken har bestämt sig för att leva så max som möjligt även om det kostar. Emma Broomé känd från Sommaren 85.
Jag kan inte luta mig mot en halvfart. Jag har ett insats till alla mina skratt och tårar. Jag har alltid deltagit, oavsett hur det fungerar. Jag har alltid varit rädd och påverkad väldigt. Jag är en riktigt lipsill och känslostyrd.
Med Emma Broomé har jag får en pratstund när det får en repetition med Riksteaterns föreställning Medea. I nästa arbetspass ska hon införa strax. Emma Broomés karriär är över, trots hennes pandemonium.
Jag håller med Lisa Ekdal om att vi definitivt är starkare än vår svagaste punkt. Jag är både djärv och modig samtidigt rädd och blyg, vilket gör många djur. Mode och grundtryggheten kommer från Bollnäs i Hälsingland, där hon gick ut gymnasiet af lekte och växte.
Jag kommer från ett hem med kärlek och en trygg tillvaro. Jag har fantastiska föräldrar som älskar och stöttar mig och de andra människorna jag satt ner med som en flock runt mig. Staffan är pensionerad rådgivare och Mamma Agneta har varit lärare. Pappa är min revisor nu när jag har aktiebolag. Tack och kärlek.
Jag hade inte förstått det alls innan nu! Jag har fått från min far både känsligheten och en pondus och auktoritet. Jag räcker upp handen på olika möten och backar ju bilen precis som han gör. Dessutom känner jag mig som en förälder i många av dessa situationer, därför försöker jag komma över det mer.
Sofie, Terese och Maja, barndomens bästisar, är lika närvarande i dag än de är när hon var barn. En sådan stark och ovillkorlig vänskap som har varit en frizon både genom glädje och sorg i livet ger mig fortfarande. When I need something, she comes and nibbles at my föreställningar, keeping me in handen.
På högstadiet fick jag skäll från någon lärare för att jag ”var för mycket”. Efter att jag fick ett jobberbjudande på Dramaten gick jag till min flickvän Sofie som hjälpte mig att ta mig igenom den där svåra perioden. Jag är ingenting utan min flock och min familj. Man är så utlämnad när man står på scen eller syns i tv.
Det är uppenbart att jag också har blivit trakasserad och fått min beskärda del av problem, samt att jag blivit omnämnd som person. Det är uppenbart att jag också hört att jag borde ha informerat mig om reglerna eller agerat på ett visst sätt. Hon tycker att det är utfört att det finns en kvinnokroppen som har en förbättringssyta som är allmän.
En total industrin som påminner kvinnor hela tiden påverkas om att vi kan bli lite läckrare. Jag handlar det såklart, liksom de flera andra. Det deltar i ständigt att man förminskar sig komplex och själv. Men det var verkligen en knapp räcka att vi knar på morgonen! Welp, det är nug att vi skrattar.
