Vart Kommer Lucianoz Ifrån – Nyheter om mäns roller i samhället har ständigt rapporterats under Carl XVI Gustafs regeringstid. Författaren och akademikern Mikael Holmqvist hävdar att detta flyttar fokus till en mer avgörande fråga: vad är egentligen omfattningen av kungens makt?
Tjugo miljoner spelningar
Om vi går tillbaka till början så var det Lucianoz syster som filmade sin bror som dansade till Stefan Borschs “Det är ju dej jag gr och väntar p” vid middagsbordet. Hon postade sedan klippet till Tiktok, och på några timmar hade det blivit globalt.
Även om hon hade frågat mig om lagen tidigare så hade det ingen effekt. Jag märkte dock ganska snabbt att det blev viralt för skidbranschen, och samma kväll släppte alla Warner Music, Sony Music och Universal hörbara lättnadens suckar. Jag är så glad att min syster satte det där; det är hennes gåva från mig, strålar Lucianoz.
Idag har Lucianoz cover av “Det är ju dej jag gr och väntar p” över 5,5 miljoner uppspelningar på Spotify, och det finns inga tecken på att den siffran kommer att minska inom kort.Det är en låt som jag framgångsrikt har fått publiken att värma upp till. Jag, som alla andra, är lättad när ljuset släcks. Det sprider värme och glädje.
Folk blir förvirrade och kaotiska när jag sjunger den i min dusch. Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att folk inte bryr sig mer om vad kung Carl XVI Gustaf säger och gör i sin egenskap av statschef. Trots detta är hans roll grundläggande.
Detta intresse har även florerat i den vetenskapliga gemenskapen; Jag lägger märke till att de flesta forskare har framställt Kung Fu Kid som maktlös och amoralisk. Jag föreställer mig någon annan när jag tänker på Mikael Holmqvist. Han är den överlägset mest skrämmande diktatorn vi någonsin mött.
Den tredje och sista volymen av Mikael Holmqvists trilogi om Sveriges överklass, som började med “Djursholm” och fortsatte med “Handels”, släpps i dag. Boken är resultatet av Mikael Holmqvists forskning vid Stockholms universitet, där han för närvarande är professor i företagsekonomi. Hans “första gnista” av studierna borde ha inträffat under hans intervjuer med Djursholmsbor för den första boken.
Historiska återskapningar av den svenska kungafamiljen på Djursholm bidrar till att skapa en storslagen atmosfär. Det verkar troligt att saker och ting kommer att fortsätta som de har varit. Jag använder frasen “den kungliga touch” för att förklara hur drottningen skyddar och förbättrar sin miljö genom små, diskreta handlingar, som att stå nära sina mål.
När jag första gången besökte någons hem, blev jag förvånad över att se en kalender med bilder på familjen, kungen och drottningen som hängde framträdande ovanför den öppna matsalen. De visar mig hela tiden kalendrar, säger han och det fortsätter.
Trots samhällets cynism finns Kung kvar. Av denna anledning anser flera familjer umgänget med kung Carl Gustaf och det svenska kungahuset som en källa till stolthet och socialt framsteg. Enligt Mikael Holmqvist är Kungahusets närhet till Djursholm kännetecknande för kungafamiljens öga för detaljer. Trots att hon bodde i närliggande Solna gjorde prinsessan Estelle resan till Djursholm för att kunna tjänstgöra som föredöme på skolan där.
Han hävdar att under kung Carl XVI Gustaf av Sveriges fem decenniums regeringstid som statschef, förvandlades Djursholm till en exklusiv enklav för eliten i Sveriges näringsliv genom utdelning av medaljer och som mötesplats för affärsmöten och privata sammankomster. Gustav VI Adolf uppmuntrade sina söner att göra karriärer inom vetenskap, konst och andra kreativa ansträngningar i skarp kontrast till sin egen far.
Naturligtvis är medicinområdet stort. Kungen har prövat och testat näringslivets eliter med sin kungliga touch och som statschef. Mikael Holmqvist hävdar att kung Carl XVI Gustaf fungerat som en “megafon” för affärsvärldens ideal och värderingar under hela sin klosterkarriär.
För att förtydliga, fundera på hur lite som diskuteras i boken om vad kung Arthur förväntas göra i sin roll och de verk som ligger till grund för statens undergång. Trots sitt motstånd mot auktoritärt ledarskap har han fått möjligheten att etablera sig som statschef.
Tänk på hur ung kung Gustav var när han blev kung, och hur hårt kritiserade kyrkan under hans regeringstid. Det fanns ett stort behov inom palatset av att framstå som aktuell och relevant, och jag tror att det var naturligt för män att gå till arbetarvärlden för både inspiration och trygghet, som Mikael Holmqvist uttrycker det.
Kung Gustav I av Sverige var den förste hovmarskalken och betjänades av Djursholmare och Wallenbergs bundsförvant, Tom Wachtmeister. Han var den närmaste källan till råd, och han försåg kung George I med mycket specifika instruktioner angående de möten han skulle delta i och de människor han skulle träffa.
Svenskarna fördubblade sin lågmälda, tronnära affärskultur för första gången i historien. Detta innebar att majoriteten av drottningens närmaste rådgivare var starkt involverade i branschen under de första åren av hennes regeringstid.
Enligt Mikael Holmqvist fortsätter vissa ämnen att dyka upp oavsett ämne som diskuteras, förutsatt att tillräckligt med tid ges för att gå tillbaka över kungens brev och intervjuer. Kungen lär oss vikten av att ta ansvar för våra liv och världen omkring oss genom att fungera som en förebild för optimistiska, framåtblickande, entreprenöriella attityder och tankesätt.
Behovet av reflektion, kritiskt tänkande och problemlösning diskuteras kort, men författaren lämnar i slutändan upp till marknaden att fastställa värderingar utifrån andra signaler. Kung Carl XVI:s inflytande är vidare enligt Mikael Holmqvist så långvarigt att han aldrig avviker från de ideal som vägleder samhällets ungdom. Många män skulle börja behandla honom som en politiker, vilket han inte är, och börja tänka på honom på ett ovanligt sätt.
Kung Carl XVI Gustafs styrka, enligt Mikael Holmqvist, ligger i hans förmåga att snabbt anpassa sig till tidens värderingar samtidigt som han bidrar till att åstadkomma dessa värderingar genom personliga investeringar och en mer professionaliserad regering.
Före kung George VI:s regeringstid fanns bara en liten grupp pressekreterare tillgängliga. Det finns nu en human arbetsstil som gör mer än att bara svara på frågor från reportrar; det skapar också originalinnehåll från grunden. Dessutom ägnar media stor uppmärksamhet åt allt som kungen säger och gör.
Min förhoppning är att den naturliga konsekvensen av detta blir att försvaga Sveriges härskande klass. Inte ens i det svenska forskarsamhället diskuteras ämnet brett och journalister har inte gett eliten så mycket uppmärksamhet som de borde. Inte minst i en tid då vissa grupper har blivit otroligt rika och börjat leva i postindustriella miljöer som utmanar den konventionella svenska synen på världen.
Det var riktigt roligt, wow! Visst, det var en glad period. Jag skulle inte ha något emot att bli kungnominerad även om jag inte blev krönt. Han har varit tyst om det ett tag nu. Tänk på: han har lett en nation som president tidigare. Under de senaste 12 månaderna har han gått från fullständig dunkel till frontlinjen på dansmusikscenen som Lucianoz.
I en artikel för Aftonbladet berättar han om sin kärlek till musik, de gratiskonserter han gett i pensionärssamhällen över hela Sverige och det största evenemanget han någonsin varit med om. Hkan Hellström hörde sig själv och frågade om jag ville sjunga med honom, och frågan var chockerande. Denna dag i ålder vet vi bättre. Det senaste året har Lucianoz, 30, gått från relativt dunkel till att uppträda på Victoriadagen, medverka i “Allsong på Skansen”, turnera över Sverige och agera wingman för Hkan Hellström.
TV4 sänder en dokusåpa med titeln “Lucianoz: Dansbandet som räddade Stockholm” i början av oktober. De har börjat följa honom på sociala medier, så nu kan vi se mer av hans privatliv. Att säga ja var en no-brainer, och deras vilja att göra det var beundransvärd.
Nu väntar jag bara på att den ska skickas. Lucianoz, eller Luciano Axelsson för att ge honom hans riktiga namn, säger att fokus kommer att flyttas till honom som person så att tittarna kan lära sig mer om honom.
Få höjd i Rinkeby
Han presenterar sig som en “glädjespridande” infödd i Stockholms Rinkeby och avslöjar att hans pappa var inspirationen till hans intresse för dansbandsmusik. Han växte upp i Borlänge och tillbringade mycket tid i den lokala folkparken. Eftersom han tyckte om att dansa och prata om musiken blev jag intresserad av båda. Lucianoz förklarar sin bakgrund med att hans favoritartister är Stefan Borsch och Flamingokvintetten och att han gillar dem båda.
